DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, har ställt tre frågor till toppkandidaterna till Europaparlamentet. Så här svarar jag – Maria Johansson #11 på Folkpartiets lista på samma frågeställningar.

1. Anser du att EU behöver ett tillgänglighetsdirektiv? Om ja, finns det några områden som inte bör omfattas av direktivet? Ska kraven i förslaget till direktiv vara bindande eller bygga på frivillighet?

Mitt svar
Ja, vi ska  ha ett tillgänglighetsdirektiv, det ska vara bindande och de lägsta nivåerna ska vara tillräckligt bra. Tillgänglighet är en rättighet och en förutsättning för delaktighet.

Toppkandidaternas svar hittar du här.

2. Är du beredd att arbeta för större rörlighet inom EU för personer med nedsatt rörelseförmåga som skulle innebära rätt att ta med sin personlig assistans eller annan ersättning från socialförsäkringssystemet vid erbjudande om arbete eller studier i annat EU-land?

Mitt svar
Ja, för den som har behov av personlig assistans är assistansen en förutsättning för självständighet. Självklart måste alla medborgare omfattas av den fria rörligheten, den som har behov av assistans för sin dagliga livsföring ska inte utestängas från möjligheten att studera eller arbeta i annat EU-land. Samtidigt är det viktigt att socialförsäkringssystemet även i fortsättningen är en nationell fråga.

Jag vill också arbeta för att övriga Europa ska införa personlig assistans liknande den svenska. I dag bor mer än en miljon EU-medborgare instängda på institution just på grund av att man inte har någon annan möjlighet att få tillgång till hjälp. Dessutom ökar institutionerna. Det är förfärligt. Här kan EU göra mycket. Exempelvis stoppa bidragstilldelning för byggande av nya institutioner.

Toppkandidaternas svar hittar du här.

3. Under de senaste åren har det varit ett par uppmärksammade fall kring dödshjälp. Anser du att frågan om dödshjälp ska regleras på EU-nivå eller vara en nationell fråga? Hur är din syn när det gäller dödshjälp?

Mitt svar
Det handlar om människosyn och om bilden av vilka liv som är värda att leva. Det sluttande plan vi ser i bland annat Belgien och Holland skrämmer mig.

Dödshjälp är och ska vara en nationell fråga. Samtidigt vill jag använda EU för att arbeta för tydliga ställningstaganden och arbete för mänskliga rättigheter och förbättrade levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning.

Vi ska arbeta för livshjälp i stället för dödshjälp. Otaliga är berättelserna om människor som skadats allvarligt eller blivit hastigt sjuka och i det akuta skedet önskat avsluta sina liv, men som när livet börjat om på nytt och funnit sin mening är oerhört tacksamma att ingen hörsammade deras önskan. Det är också viktigt att skilja på aktiv och passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp har vi redan i Sverige och den palliativa vården ska vi värna och förbättra.

Toppkandidaternas svar på fråga 3 hittar du här.