En av Sveriges allra mest kunniga vad gäller funktionshinderpolitik är Lars Lindberg.
Jag är därför så glad att bäste Bengt Elmén gjort dessa intervjuer med Lars så fler kan nås av Lars insikter och kunskaper.
Intervjuerna finns som fem korta Youtubefilmer:
Lars Lindberg om Lars Lindberg
Behövs det ett förbud mot diskriminering?
Processen från nomineringar, via internt provval, till valberedningens förslag till lista och slutligen Partirådets fastställande av Folkpartiets valsedel inför europaparlamentsvalet den 25 maj var oerhört spännande.
Först vill jag säga stort grattis Marit Paulsen, Cecilia Wikström och Jasenko Selimovic till topplaceringar i både provval och på den slutliga listan. Fantastiska kandidater!
Jag vill också tacka alla partimedlemmar som röstade på mig i provvalet. Att som i princip ny komma på 21a plats av 114 kandidater är så mycket bättre än jag vågade hoppas på.
När så valberedningen lade sitt förslag hade de flyttat upp mig hela tio placeringar, till plats 11 och partirådet fastställde listan enligt detta. Så där finns jag – stolt på plats 11. Tack för förtroendet!
Fotot av mig, taget i Andrakammarsalen i Riksdagen, togs av Madeleine Sjöstedt precis när Partirådet klubbat min listplacering.
Kryssa mig om du vill ha en europaparlamentariker som brinner för mångfald och mänskliga rättigheter, som arbetat funktionshinderpolitiskt i mer än ett decennium och som själv har erfarenhet av att leva med funktionsnedsättning.
Nu laddar vi för en EU-valrörelse och ett valresultat för mänskliga rättigheter, mångfald, samarbete och fri rörlighet.
Varför är jag liberal?
För mig är liberalismens kärna att ta ställning för mänskliga rättigheter och att stå för dem, också när det kostar – vare sig det handlar om pengar eller om att bryta normer.
Det handlar också om individens frihet och självbestämmande i kombination med en gemensamt finansierad trygghet och välfärd.
Jag kallar mig idealist, feminist och socialliberal.
Allt som vi människor skapar har vi ett ansvar för och en möjlighet att utforma så ingen utestängs, vare sig det handlar om lagar, strukturer, fysiska miljöer eller produkter. Oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder.
Det ansvaret ska vi ta.
Nedan finns texten i sin helhet. Den har tidigare varit publicerad i DHRs tidning SHT, Svensk handikapptidskrift:
LEDARE | Förintelsens minnesdag får DHRs förbundsordförande Maria Johansson att reflektektera över en människosyn som nu är begraven. Eller?
Den 27 januari representerade jag DHR vid ceremonin på förintelsens minnesdag. Längst fram satt överlevande från koncentrationslägren. Eskil Franck, Forum för levande historia och Erik Ullenhag, integrationsminister, talade om vikten av att vi inte glömmer. De tog upp parallellerna mellan den tid och det samhälle där nazismen växte fram – där utrotning av judar, romer, homosexuella, personer med funktionsnedsättning möjliggjordes – och de oroande tendenser vi ser runt omkring oss i dag.
Den stämningsfulla kalla söndagseftermiddagen med snön som sakta föll över oss avslutades med ljuständning.
Det var första året som funktionshinderrörelsen var inbjuden till ceremonin och för mig var det viktigt att vi hörsammade inbjudan. Det är riktigt och viktigt att de hundratusentals som i 30- och 40-talens Tyskland avrättades på grund av sin funktionsnedsättning nu uppmärksammas genom att rörelsen bjuds in.
Reklamaffischen, med en man, som kanske har en CP-skada, med texten ”60 000 riksmark kostar denne ärftligt sjuke samhället under sin livstid. Folkkamrat – det är ju dina pengar!” är för alltid etsad i mitt minne. Affischen gör reklam för ”Neues Volk – månadshäfte för nazistpartiets raspolitik” och är från 1938. Jag såg den första gången för några år sedan i Forum för levande historias utställning (O)mänskligt.
Utställningen berättade om en tid då rasbiologiska idéer växte sig starka och ställer frågorna hur samhälle, vetenskap och politik gjorde det möjligt och hur vi sorterar människor idag?
I dag lever vi i en annan tid och värld än den som ledde fram till utrotningar och andra världskriget. Samtidigt finns tecken på att utvecklingen går bakåt som vi måste vara uppmärksamma på.
I England vittnas om allt fler trakasserier och så kallade hatbrott riktade mot personer med funktionsnedsättning. Här hemma används allt oftare kostnadsargumentet som ursäkt för att åsidosätta våra rättigheter.
Jag vill inte skrämmas, men jag vill sätta vår verklighet i ett större sammanhang. Vi ska vara medvetna om hur fel det gått, och kan gå igen om vi inte är vaksamma. Jag vill framhålla vikten av att vi inte ger upp.
Jag vill uppmana oss till att synas, vara stolta, stå upp för våra rättigheter och för vårt människovärde. Vi får aldrig låta oss nöja med sämre behandling än andra. Vi ska inte heller stillatigande se på när andra åsidosätts.
Därför är det viktigt och självklart att vi jobbar för mångfald på alla sätt inom DHR.
Maria Johansson är DHR:s förbundsordförande
EU har inneburit en viktig möjlighet att driva på i frågor om mänskliga rättigheter och vi har i Sverige just EU som pådrivare när det gäller exempelvis tillgänglighet att tacka för en hel del. Vi hade exempelvis haft lag om handikappanpassad kollektivtrafik sedan -79 men det var först i och med Bussdirektivet 2001 som vi i Sverige började installera ramp på bussarna, när EU sa att det skulle göras.
Det finns samtidigt så oerhört mycket kvar att göra funktionshinderpolitiskt i Europa för att synliggöra och tillförsäkra lika rättigheter: Mer än en miljon EU-medborgare med funktionsnedsättning lever fortfarande på institution, och den siffran ökar. Hatbrotten ökar, bland annat i Storbritannien.
De strömningar vi ser i hela Europa med rädsla för det som är annorlunda drabbar alla diskrimineringsgrunder – inklusive personer med funktionsnedsättning. Den mörka historia vi delar inom Europa är också historien om sortering och utrotning av personer utifrån funktionsförmåga.
Samtidigt innebär som sagt EU en fantastisk möjlighet att påverka allt detta och att förändra och det vill jag vara med och bidra till.
Vill du se en europaparlamentariker som är feminist, idealist, socialliberal? Som brinner för mänskliga rättigheter och att allas lika värde ska avspeglas i praktisk politik? Som har arbetat funktionshinderpolitiskt på nationell nivå i mer än tio år?
Kryssa mig!
Annandag Påsk – sommarvarm och alldeles underbar – blev dagen för årets Körsbärsblomsspaning. Tillsammans med kär vän hänger jag mig, sedan några år tillbaka, åt att en ledig eftermiddag på våren fullt ut njuta av körsbärsblommorna i Kungsträdgården. Det är … Fortsätt läsa
mariajohanssonblog 